MICHAEL JACKSON HAS LEFT THE BUILDING
Det är nog nu jag börjar inse hur mycket en enda person kan betyda för någon. Jag har inte lyssnat på en enda av Michael Jackson eller Jackson 5's låtar. Men idag har jag spenderat min eftermiddag och kväll med att först se filmen "The Jacksons: an american dream" och nu minnesstunden för MJ på Staples Center i Los Angeles, USA.
Det går inte att räkna mina tårar, för det här var hemskt. Att höra Brooke Shields återuppleva sina minnen med Michael Jackson, ögonen fyllda av sorg. Att se brodern Jermaine gråta för att hans bror helt plötsligt inte står vid deras sida. Att se en nära vän till familjen säga: "How much pain can a man take? Maybe now, Michael, they will give you peace". Att se hans dotter bryta ihop totalt efter orden: " I just want to say that my dad has been there for me every minute from the day that I was born." Att se så många människor på scenen sjunga "We are the world" och verkligen tro på det.
Jo, jag tror att en enda människa kan förrändra världen.
Det går inte att räkna mina tårar, för det här var hemskt. Att höra Brooke Shields återuppleva sina minnen med Michael Jackson, ögonen fyllda av sorg. Att se brodern Jermaine gråta för att hans bror helt plötsligt inte står vid deras sida. Att se en nära vän till familjen säga: "How much pain can a man take? Maybe now, Michael, they will give you peace". Att se hans dotter bryta ihop totalt efter orden: " I just want to say that my dad has been there for me every minute from the day that I was born." Att se så många människor på scenen sjunga "We are the world" och verkligen tro på det.
Jo, jag tror att en enda människa kan förrändra världen.
Ulrika
Hmm, fem eller sexhundra tror jag.
Helt galet.
Michael. <3
Trackback