Ojoj, här sitter jag igen och bloggar om oväsentliga saker. Klockan är 23:55 och jag har just laddat ner Somewhere over the rainbow/what a wonderful world med Israel Kamakawiwo'Ole. Han har ett fint efternamn, men jag vill inte gifta mig med honom. Han är död. Och det är sorgligt. För han sjunger så sjukt fint och jag har i mitt lilla huvud fått in att en människa som sjunger så fint inte kan vara annat än god rakt igenom. En värld fylld av musikaliska genier skulle alltså vara lösningen.  Nej, nu blev det för mycket.

Idag var första dagen i skolan på ungefär en vecka, bloggen. Det var faktiskt ganska trevligt, men trots att jag gjort så mycket bra idag är det något som inte är bra. Jag kan inte förstå vad, för jag har ätit ganska okej ändå. Men självklart ska de här humörsvängningarna inte försvinna. Jag skrämmer mig själv ibland, när jag helt plötsligt bara står och skriker åt mamma. Jag blir arg på mig själv, trots att jag vet varför jag är sån.

Jaja, imorgon är en ny dag och då ska jag ta det lugnt och må bra. Jag hade tänkt skriva lite om två böcker som jag älskar här. Och så blir det en långpromenad. och juste, jag har klipptid kvart över ett med. Glömt inte, Julia! Menmen, härligt att börja med spanska 09:30. Jag kanske till och med hinner med att måla naglarna innan? Usch, nu låter jag som värsta...värsta. Men jag är så stolt över att jag slutat bita. Jag har ju faktiskt nått ett utav alla mina mål jag har klistrat upp på min fina, lila visions-karta. Jag mår bra av den och av att ha mål!

Nu ska jag nog ta och somna, trots att det är otäckt. Jag är ju på nått skruvat sätt alltid väldigt rädd för vad jag ska drömma om just inatt, jag hatar mina drömmar. De är verkliga, och ofta önskar jag att mitt liv var som dom. Ibland blir jag lättad, men samtidigt besviken över att vakna. Mina drömmar brukar vara så mycket mer än mitt liv. Nu ska jag skärpa mig, jag är den enda som kan förändra mitt liv och mig själv. Hihi, det ska jag göra.

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
Mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden."

eller den här kanske passar in bättre;

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera att det bara finns en människa i världen som jag kan förändra,
mod att förändra denna människa
och förstånd att inse att denna människa är Jag. "

Trots att jag inte tror på Gud, bara något större inom oss, så älskar jag den här bönen. Den säger ju allt, ellerhur?
Nu blev det lite mycket, godnatt. Önska mig lycka till, och att jag klarar mig igenom mina drömmar!

(ps. Ett stort tack till Angelica Nemofisken som hjälpte mig att fixa Spotify,
nu ska jag njuta av härlig musik hela dagarna. Om någon vet någon bra musik som jag skulle älska och aldrig klara mig utan efter de första tonerna, så kan man ju slänga iväg en liten kommentar med ett par förslag. ds.)